Svenska Dagbladet har på ett förtjänstfullt sätt under sommaren 2009 avslöjat skandalen med upphandlingen av sjukhusmaten i Stockholms Läns Landsting. En ”upphandling” där man skrev kriterierna så att endast Sodhexo skulle kunna få ordern.

Föreställ Dig att Du är en svårt sjuk cancerpatient, som kräks på grund av Dina cellgifts- behandlingar. Du har svårt med aptiten och har gått ner mycket i vikt. Du har kanske varit inlagd på sjukhuset i flera månader. Tänk Dig då att Du serveras en kemikaliebemängd sörja, i en plastbytta, värmd i mikrovågsugn. Maträtterna innehåller ett femtontal olika kemikalier och enligt en patient, intervjuad i SvD:s artikelserie, så kan man inte på smaken avgöra om det är kött, kyckling eller fisk i varmrätten, allt smakar likadant. Föreställ Dig att Du som cancerpatient serveras denns sörja, för att politkerna ska kunna klara sina budgetramar!

Drivande i denna upphandling har den maktfullkomliga Maria Wallhager (fp) varit. Hon har gått förbi de beslutande politikerna och låtit tjänstemännen i ett utskott sköta upphandlingen.

Det ofattbara är att endast Miljöpartiet verkar ha gått emot denna upphandling. Hur kan övriga partier i Stockholms Läns Landsting fatta ett sådant beslut? Varför har man kemikalier i mat? För att dölja att råvarorna inte håller tillräckligt god kvalitet, eller för att dölja, att råvarorna saknas!

En måltid består inte bara av maten, utan en stor del handlar om hur maten är upplagd, miljön, samvaron med andra människor mm. Tänk Dig att bli serverad på riktigt porslin, med riktiga bestick, i stället för en äcklig plastbytta, värmd i mikron, som ser ut som någon snabbmatsrätt Du handlat ute på stan.

Nu avskaffar man sjukhusköken, bland annat kommer det nya Karolinska Sjukhuset som är under projektering inte ha något sjukhuskök. Personalen som behandlar cancerpatienterna på Radiumhemmet, kommer ha mycket stora problem att laga till specialrätter på avdelningens kök, t ex omeletter eller annat, enligt patienternas önskemål, eftersom en mängd sådana livsmedel, ägg, mjöl och annat inte längre kommer att kunna beställas.

Svårt sjuka patienter kommer få förlängda vårdtider och även avlida, för att de inte får i sig den näring som är så viktig när kroppen är sjuk och behöver all kraft den kan uppbåda. Tänk Dig, dessa stackar patienter som kanske ligger månader, eller år på sjukhus och tvingas äta denna sörja, som Sodhexo kallar ”Sofresh”! Vilken försämrad livskvalitet.

När man är sjuk, eller gammal, så är kanske ett av de få glädjeämnen man har kvar, maten.

Politiken är rutten, landstingspolitikerna, med Maria Wallhager i spetsen, bryr sig inte om vad som är bäst för patienterna utan tänker på hur de ska klara budgeten och kunna bli omvalda!

Rent samhällsekonomiskt kommer detta inte bli billigare, på mycket kort sikt kanske, men på lite längre sikt förlängda vårtider och med tiden kommer man tvingas gå tillbaka och återinföra sjukhusköken. När man då bygger ett nytt sjukhuskök på Karolinska Sjukhuset kommer det att kosta kanske fyra gånger så mycket, som om man byggde det nu, vid ombyggnaden.

Vad är det för samhälle vi lever i? Det är penningen och den råa egoismen som styr. Det enda viktiga för politikerna är att bli omvalda och få behålla sina förmåner, inte att fatta bra beslut. Det sker på bekostnad av de som är sjuka. Är det bara jag som är upprörd?

Av misstag fick jag i morse DN i brevlådan i stället för SvD som jag prenumererar på. Kanske var det meningen, att jag skulle läsa Pernilla Ströms ledare om ”Socialmediokratin”. Pernilla har verkligen en makalös stilistisk förmåga och en vass penna, sällan har jag läst något så välformulerat och en kritik som är så mitt i prick.

Smaka på dessa formuleringar:

”Det finns utsagor som är så befängda att man vill avskriva dem som rötmånadshistorier i samma stund de yttrats. Just som vi börjat vågat tro att Socialdemokraterna nyktrat till efter snart fyra decenniers utbildningspolitiska irrfärder i medio­kratins och de missriktade egalitetssträvandenas utmarker begår Carin Jämtin, oppositionsborgarråd i Stockholm och dittills ansedd som socialdemokratins coming lady, sin famösa artikel på DN Debatt (28/7).” Läs hela ledaren:  www.dn.se/opinion/kolumner/socialmediokratin-1.926898

Socialdemokraterna vill ju inte att man ska kunna tjäna pengar på undervisning, sjukvård, åldringsvård mm. Det viktiga för (s) är inte att effektivisera produktionen av tjänster, utan att den av princip inte får generera vinster till privata ägare. Analogt med detta kan man säga att läkare, sjuksköterskor, lärare, sjukvådsbiträden, präster med flera inte ska få ha bra löner. Det är fult att tjäna pengar på det som är viktigt.

I den andra hörnan har vi klantiga borgerliga politker som inte klarar av att ta bort sina ideologiska skygglappar. Jag skrev tidigare om Täby kommun och moderaternas misshushållning med skattebetalarnas pengar. För dem är det viktig att produktion sker i privat ägo, inte att den är effektiv.

Som skattebetalare anser jag båda förhållningssätten vara lika förkastliga. Det viktiga för mig som brukare eller skattebetalare är ju att produktionen ger en god kvalitet på tjänsterna och sker så kostnadseffektivt som möjligt, om den sen är privat, eller offentligt ägd, spelar det någon roll, egentligen? Det viktiga är väl  att det finns konkurrens!

1993/94 satt jag med i styrelsen för föreningen jag bor i, HSB:s brf Venus i Täby med drygt 700 medlemmar. Jag blev tillsammans med bland andra, statsministerns pappa Bruno Reinfeldt, invald i en, förutom två ledamöter, helt ny styrelse. Detta efter en jävsskandal, där styrelsen inhandlat lågenergilampor för en och en halv miljon kronor, hos det företag som ordföranden var anställd i. Inga offerter togs in och i protokollet för styrelsemötet, stod det, att eftersom ordföranden var anställd, hos den blivande leverantören, så hade han bra kontakter där och det var naturligt att han skötte upphandlingen!!! Man förstärkte alltså jävet!

Nåväl, det var inte det jag skulle berätta. Samma år infördes konkurrenslagen och HSB kunde inte längre tvinga föreningen att upphandla sina tjänster hos dem. Vi konkurrensutsatte alltså HSB Täby-Roslagen, som det hette då. Det var verkligen en fascinerande, spännande och roande upplevelse. Vi fick av dåvarande VD:n för HSB Täby-Roslagen Jan-Olov Henriksson veta, att ”ingen kan sköta förvaltningen lika bra som vi”. Vi tog in offerter där vi bad leverantörerna räkna på ett respektive två års kontrakt. Vi skrev i upphandlingen att offerter med andra löptider, kommer ej att beaktas i upphandlingen.

HSB var den enda leverantör som ej inkom med det vi som kund ville ha, utan på vad de ansåg att vi behövde, d v s löptider på tre och fem år!! Man tar sig för pannan. (Vi i styrelsen var dock så fega, så vi gjorde en upphandlingsrunda till där samtliga leverantörer fick vara med.) Vi fick också veta att personalen på HSB Täby-Roslagen mådde väldigt dåligt av vår upphandling och att de nu riskerade sina jobb.

Kan Ni tänka er något annat affärsdrivande företag, som säger till en kund, att vår personal mår dåligt, om Ni utsätter oss för konkurrens? Nåväl, efter mycket om och men förlorade HSB sina kontrakt och vi anlitade andra leverantörer, bland annat SBC (Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, vill jag minnas att de hette då.)

Det visade sig så småningom att dess dåvarande VD Mirja Kvaavik-Bartley styrde företaget ungefär som det vore hennes eget familjeföretag och hade anställt en tidgare HSB-tjänsteman som suttit i fängelse för att han tagit emot mutor eller provisioner från Finax för att förmedla lån. Mirja var alltså en lika god, om än billigare (i drift) kålsupare som Jan-Olov Henriksson, en för övrigt charmerande man, med en fantastisk humor, men totalt befriad från allt vad moral och etik heter.

Nu är HSB:s brf Venus i Täby tillbaka i fållan och har om jag är rätt insatt alla sina entreprenader hos HSB. Numera lär denna leverantör, efter stålbadet, ha en helt annan inställning till kunderna, än tidigare. Gosplan-tänkandet är borta.

Bruno Reinfelt blev styrelsens ordförande då när vi kom med i styrelsen 1993 och efter ett tag hade omkonstituerat styrelsen. Denna post klamrade han sig fast vid i många år. I början lät jag mig, som så många andra, bländas av Bruno Reinfeldts svada, sent om sider tänker jag mer på honom som att ”tomma tunnor skramlar mest”. Men han är en mycket trevlig man, säkert en mycket skickligare diplomat än jag…

Leif Gripestam, kommunstyrelsens ordförande (m) i Täby kommun, med kumpaner sålde ut skattebetalarnas egendom till underpris. Täby kommun valde att bara värdera inventarier när Tibble Gymnasium övergick till en privat aktör, rektorn på skolan.

Kammarrätten har upphävt beslutet, eftersom det anses bryta mot kommunallagen. Täby kommun avvecklade 2007 verksamheten vid Tibble gymnasium och sålde inventarier och utrustning till Tibble Fristående Gymnasium, TFG. I försäljningspriset 9,2 miljoner kronor har enbart inventarier och utrustning inräknats, inte mervärden i form av exempelvis varumärke, elever och lärarkompetens.
Kammarrätten konstaterar att det är fråga om verksamhetsövergång och att det ekonomiska värdet på verksamheten översteg värdet på inventarierna. Därmed fanns det ett övervärde som inte prissatts – och som gynnade den privata aktören.

Gripestam kallar att bryta mot kommunallagen och kammarrättens dom för ”juridiska spetsfundigheter”. Svea rikes lagar är juridiska spetsfundigheter! Maken till monumental maktfullkomlighet får man väl leta efter, klart i klass med Göran Persson (s).

Senast jag såg en siffra i massmedia, så värderades skolan till mellan 20 och 40 miljoner kronor. Någon nämnde att marknadsvärdet kunde vara så stort som 70 miljoner kronor.

Gripestams kommentar till kritiken efter att man slumpat bort skattebetalarnas egendom, var något i stil med: vi visste för lite om hur sådant går till, men nu vet vi bättre!!? Var det Ian Wachtmeister som sade att om man inte  klarar av ett riktigt jobb, så kan man bli politiker?

Det här är ju kompiskorruption, man slumpar bort skattebetalarnas egendom till vrakpriser, för att gynna sina företagarpolare, säkert m-sympatisörer/partimedlemmar…

Moralen är i klass med Stephan Stjerns, tidigare (?) företroendevald i Täby kommun för Moderaterna. I ett reportage i Lokaltidningen mitt i kunde vi den 10 februari 2009 läsa om hur Stjerns badrumsfirma tagit betalt av privatkunder under ett år, vilka sedan aldrig fick någon leverans. Många kunders förskottsbetalda likvider, försvann i konkursen.

Det har tydligen senare visat sig att varor som beställts och förskottsbetalats till Stjerns firma aldrig ens har beställts hos tillverkaren!

Sverige är ju ett underbart land, där man  sällan behöver ta ansvar för sina handlingar. Enligt svensk lagstiftning, måste ett aktiebolag som förbrukat hälften av aktiekapitalet göra en kontrollbalansräkning. Har man inte gjort det, skall ägarna till bolaget bli personligen betalningsansvariga.

Jag tror aldrig jag hört talas om någon, under omståndigheter som ovan, som blivit personligt betalningsansvarig. Konkursförvaltarna är troligen mest intresserade av att inkassera sina feta advokatarvoden…

EU-kommssionen har nu börjat titta på detta och eventuellt kommer de köpare som favoriserats, bli tvungna att betala upp till marknadsvärdet/låta köpet återgå. Ibland är EU inte så dumt, även om jag inte är så förjust i deras byråkrati och att de tystar ner sin egen korruption.

I maj 2009 meddelade Anne-Marie Pålsson att hon inte kandiderar för omval till Riksdagen för Moderaterna.

I korthet säger hon att hon inte ställer upp på att vara röstboskap längre. Partiledningarna bestämmer allt. På Newsmill sriver centerpartiets riksdagsman Johan Linnander att han inte känner igen beskrivningen, det må handla om moderaternas problem, men i centern är man inte röstboskap.

Vilket nys! De borgerliga partierna har i enighet röstat igenom FRA-lagen, må vara med kosmetiska förändringar. De har röstat igenom en skrotning av försvaret och avskaffande av värnplikten. Steg för steg inför man ett övervakningssamhälle.

När hörde Du senast en borgerlig politiker, eller sosse för den delen, hålla ett brandtal, till försvar för individens frihet? Nej, det var länge sen. Det är makten som talar. Det handlar inte om terrorism och kriminalitet. Det handlar om att makten vill övervaka sina undersåtar. Makten vill alltid behålla sin makt.

När jag 1998 kandiderade till Riksdagen för Ian Wachtmeisters ”Det Nya Partiet” så var mina mest angelägna frågor, att avskaffa livstidspensionerna för riksdagsledamöter, samt maximera antalet mandatperioder till två i följd, samt en sista tredje period efter en mandatperiods karens.

Makt korrumpera och förmåner korrumperar. Det finns inget så engagerat som en person som strider för sina egna förmåner.

Det Pålsson sätter fingret på är ett allvarligt systemfel i vårt parlamentariska styrelseskick. Riksdagsledmotens lojalitet ska i första hand vara mot sin väljare, inte mot partiledningen.

Som Fredrik Reinfeldt som, under FRA-debaclet, pekade finger och sade att de hade en förrädare i Riksdagsgruppen. Han betedde sig lika illa som Carl Bildt en gång i tiden gjorde mot honom.

Minst en gång om dagen drabbas vi av en anlagd skolbrand i Sverige.

15% av förarna i kollektivatrafiken i Skåne har utsatts för misshandel.

I Södertälje bränner man ner matbutiker.

I Täby rånas och misshandlas två unga män svårt och måste föras till sjukhus, en torsdagkväll.

Åklagarbostäder sprängs och polishelikoptrar skjuts sönder.

Personal på brandkår och ambulans misshandlas och utsätts för stenkastning.

Ett inte ovanligt rättsfall, person misshandlas och får liggande på marken motta sparkar mot huvudet, som ger bestående hjärnskador. Gärningsmannen får några månaders fängelse.

Anhörig som fått en familjemedlem mördad, får möta gärningsmannen på gatan, som fått permission några månader efter fängelsevistelsens påbörjande.

Den som någon gång försökt ringa Polisen, vet att man brukar få vänta minst fem minuter i telefonkö och möts därefter av en oförskämd växeltelefonist.

Behövs det fler exempel? Det mest skrämmande är väl att ingen reagerar på att ett av samhällets absolut viktigaste institutioner, rättsväsendet, en förutsättning för att demokratin kan fungera, håller på att fullständigt rasa samman.

Skrämmande är också att en moderat justitieminister inte initierar en diskussion om vad man kan göra åt saken. Moderaterna, ett parti som en gång stod för grundläggande värden, men nu enbart står för ett kortsiktigt nyttoperspektiv, i avsaknad av moraliska värden och ideologi.

Justitieminister Beatrice Ask forsätter administrera rättsstatens förfall, en demolering som framgångsrikt påbörjades av socialdemokraterna för flera decennier sedan. Sverige har redan för många år sen givit upp kampen mot brottsligheten. I årtionden har vi hör de sällsynt enfaldiga brottsforskarna, särskilt på Brottsförebyggande rådet (BRÅ) förklara att kriminaliteten inte har ökat. Varje gång statistiken visar på att brottsligheten ökar förklarar man att det beror på ökad anmälningsbenägenhet!!

Emedan den svenska Polisen blir allt sämre på att klara upp brott, skulle allmänheten bli allt mer benägen att anmäla! Är det någon mer än svenska brottsforskare som tycker att det verkar logiskt?

Lägg ner BRÅ! Vad har vi har vi för nytta av att skattebetalarna ska stå för fiolerna, för ett orwellskt ”sanningsministerium” vars enda bedrift tycks vara att upprätthålla oficiella lögner om att brottsligheten inte ökar och att vi lever i den bästa av världar!

Vet justitieministern om att av 7-eleven-butikerna i Stockholm, är det endast den på Kungsgatan som ej blivit rånad, troligen beroende på risken av en snabb polisutryckning. I ett litet köpcentrum nära där jag bor har en närlivsbutik rånats tre gånger det senaste halvåret/året.

Nästan varje dag kan vi läsa om grova våldsbrott som leder till allvarliga trauman och ofta livslånga men för brottsoffren. Gärningsmannen döms ofta till några ynkliga månaders fängelse. Det finns naturligtvis en kortsiktig ekonomisk aspekt av detta, det är dyrt att hålla folk i fängelse. Man offrar rättsäkerheten och brottsoffrens intressen på den kortsiktiga budgetpolitikens altare.

Kostnaderna får naturligtvis bäras ändå, av allmänheten. Men det drabbar inte jusititeminsterns fögderi. Allmänheten betalar genom höjda försäkringspremier, utebliven försäkringsersättning, höjda varupriser, kostnader för privat bevakning, då staten ej sköter det som den är ålagd att göra, för våra skattpengar. Vi betalar också genom att allt fler företag utsätts för utpressning genom ”beskyddarverksamhet” och olaglig indrivning, baserat på faktiska eller påhittade skulder.

Förtroendevalda representater, rättsväsendets företrädare och vittnen utsätts allt oftare för hot. Det är en mycket farlig röta som sprider sig i samhällkroppen. Det är lätt hänt att åklagare eller polis, medvetet eller omedvetet börjar ta hänsyn till utalade eller outtalade hot, när man vet att ens familjemedlemmar kan råka illa ut.

Naturligtvis behövs en kriminalvård värd namnet. Att kalla det för vård när det är frågan om förvaring, är väl ett tecken på det utbredda hyckleriet i Sverige. Sen finns också ett litet klientel, som behöver hållas inkapaciterade, för att skydda allmänhet och förindra nya brott.

Vad gjorde socialdemokraterna, vad gör moderaterna och Beatrice Ask idag? Man står för en eftergivenhet som ger de destruktiva krafterna ett allt större spelutrymme. Var finns diskussionen, var finns idéerna, hur kan man tro att man kan bygga ett samhälle, utan värderingar?

Senast nyhetsmailet från Pär Ström rapporterar att spionerande flygplansstolar kan bli lag. De ska registrera passagerares ansiktsuttryck och samtal under flygning, och slå larm när förberedelser för kapning upptäcks. Flygbolagen är negativa och EU-apparaten diskuterar nu att ta fram lagstiftning som tvingar flygbolagen att övervaka oss.

I Storbrittanien används anti-terroristlagar för att övervaka sophantering och sätta upp hemliga kameror för att filma de som sätter ut sina sopor för tidigt!
Anti-terroristlagar används numer för bagatellartade brott, som när någon bli störd av sina grannar. Till detta har man använt telebolagens loggfiler (vem som ringt vem)!

En skrämmande utveckling, integriteten offras utan diskussion. I Sverige har vi direktivet från EU som tvingar Riksdagen att spara loggningen av alla telefonsamtal under minst ett halvår.

Regeringen och framför allt Moderaterna tänker gå längre än vad EU kräver bl a genom att även lagra samtal där man ej fått svar och positionering av var ett mobilsamtal avslutas, inte bara var det påbörjas.

Moderaterna och de andra allianspartierna tycks över huvud taget inte diskutera integritetsfrågorna. Det är verkligen skrämmande. I stället för införa ett fungerande rättsväsende och Polisapparat, så ska icke brottsmisstänkta medborgare övervakas. Utvecklingen går i en skrämmande takt, gör Din röst hörd.

Moderaterna som en gång stred för integriteten, de har tydligen ingen ideologi kvar över huvud taget. Nu gäller det bara att sitta vid makten. Som en gång Göran Persson ville ha makt, men inte hade någon idé om vad en skulle användas till!

Prenumerara på INTEGRITETSOMBUDSMANNEN Pär Ströms nyhetsbrev på:  stoppa-storebror.se

En gång i tiden, på 90-talet, var jag medlem i Moderaterna i Täby, efter en kort sejour i Fokpartiet. Kom fram till att inte heller Moderaterna gillar en modern medborgare, som inte är beredd att sätta partibyråkratin och organisationens egennytta före idéerna.

Förr när moderaterna var ett högerparti, så stod man åtminstone för vissa värden, som kulturell bildning, en fungerande skola, rättsstat, ett försvar värt namnet och en viss moral.

Nu är moderaterna som sossarna under Göran Persson, man vill ha makten, men har inga idéer om vad man ska göra med den.

Ta kriminaliteten till exempel. Sverige har för länge sedan kapitulerat för brottsligheten. Polisen är ett skämt, man testar bilisters nykterhet på sådana tider da det är minst chans att fånga rattfyllerister. Då kan man göra många ”blås-tester” och får bra statistik. Ungefär som banktjänstemannen, som får ”pinnar” när han säljer lån, oavsett hur dålig kreditvärdighet kunden har!

Det är som i gamla Sovjetunionen, där fabriken hade ett plan-mål att tillverka glödlampor för ett visst antal watt. I stället för att tillverka många lampor som det var tänkt, vilket hade varit jobbigt, så gjorde man 1.000 wattslampor, det var ju mycket enklare, att man sen inte hade någon användning för dem var en annan sak. Det är som svenska Polisen, vad har vi den till?

I Täby där jag bor, var jag och handlade här om dagen, i en närbutik i Roslags Näsby Centrum. Jag frågade killen i kassan om de hade varit utsatta för rån någon gång. Tre gånger i år, svarade han. Spelbutiken som ligger i samma centrum har varit rånad minst en eller två gånger.

Av 7-eleven butikerna i stan, finns det en butik, den på Kungsgatan som inte varit utsatt för rån. Den ligger för nära snabbt utryckande polisbilar.

I Täby har vi en modebutik, observera, de säljer inte juveler, utan herrkläder. Butiken har stora tankshinder utanför skyltförnstren, så att man inte kan köra in i butiken med ett fordon och göra en ”smash and grab”. Samma sak gäller OK-macken i Näsbydal. Båda dessa näringsidkare ligger i trafikerade, relativ tätt bebyggda områden.

Många företagare utsätts för beskyddarverksamhet och utpressning. Borde inte en moderat justitieminister åtminstone initiera en diskussion om vad man ska göra åt brottsligheten? Icke då, det skulle ju kunna leda till nya utgifter och det är ju inte bra, det kan man tappa röster på.

Moderaterna gör inte vad som är rätt, utan vad man tror är lämpligt, läs lönar sig. Vad som är rätt har man inte längre några idéer om. MUF-ordförande Wykman tycker att man ska få stjäla andras upphovskyddade verk på internet och tycker att Putins Ryssland är en ganska demokratisk regim som vi inte behöver vara rädda för.

Arma land!!

To be continued!

Debatten pågår för fullt om IPRED-direktivet som Riksdagen lagstiftat om. Det är kanske inte en optimal lag, men bra att man äntligen gör något för att skydda äganderätten. Vem vill investera 40 miljoner i filmproduktion när man vet att innan filmen fått premiär, så ligger den ute för gratis nedladdning på nätet?

Den moraliska diskussionen förstår jag inte. Vad är det för skillnad på att stjäla en burk ansjovis i livsmedelsbutiken, eller att stjäla en CD någon producerat genom nedladdning? Då säger man att om Du tar konservburken i snabbköpet, då har handlaren förlorat en produkt, men om man kopierar någons verk, så finns verket kvar. Det är så dumt, så klockorna stannar. När det är en fysiskt produkt som levereras, så genererar den materiella enheten en intäkt. Är det en digital produkt, så måste intäkterna genereras genom att den som brukar kopiorna betalar för detta, självklart!!

Sen säger man att vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration. Sen när blev det okej att stjäla, bara för att många ägnar sig åt det? Om jag minns rätt från historieundervisningen i skolan, så var det tillåtet i Sparta att stjäla, om man inte blev upptäckt! Ska vi ha sådan lagstiftning?

Lagstiftning måste byggas på det som är moraliskt riktigt, inte på vad som är politiskt bekvämt.

Skulle någon komma på idén att försvara folkmord, med att det kan tolereras om många är med på det??

Att stjäla kan aldrig bli rätt. Äganderätten måste skyddas, vem vill göra en riskfylld investering, om man vet att det man skapat troligen kommer att stjälas? Vem skulle forska fram ett läkemedel, med miljarder i investeringar och kanske tar det 15 år från en upptäck tills produkten är ute på marknaden.

Välkommen till min blogg. Här kommer jag återkommande kommentera huvudsakligen svensk politik.

Det finns några saker som den borgerliga alliansregeringen gjort bra. Jan Björklund förtjänar en stor eloge för att han vågar tala klarspråk om förfallet i svensk skola.

Det behövs inga undersökningar för att klarlägga det. Gå bara ut i verkligheten. Svensk ungdom, kanske inte äldre heller, kan inte skilja på de och dem i skriftspråk. Journalister kan inte svenska.

To be continued!